Vilka offentliga prognoser visar tillgång på arbetskraft?

Kort svar: offentliga källor som belyser tillgång på arbetskraft

Underlag om arbetskraften i Sverige kommer främst från två myndigheter: Arbetsförmedlingen, som återkommande publicerar arbetsmarknadsprognoser och analyser, och Statistiska centralbyrån (SCB), som ansvarar för den officiella arbetsmarknadsstatistiken och för långsiktiga framskrivningar per län.

Välj källa efter om du mäter tillgång eller efterfrågan. Tillgången (utbudet) är antalet personer i arbetskraften – sysselsatta och arbetslösa – med viss utbildningsinriktning, i ett visst yrke eller en viss region. Efterfrågan är arbetsgivarnas behov av arbetskraft, bland annat mätt som lediga jobb och vakanser. Prognoser över jobbchanser per yrke gäller därför främst efterfrågan, medan framskrivningar av tillgång och efterfrågan samt scenarier för arbetskraftsunderskott visar balansen mellan de två.

SCB:s arbetskraftsstatistik bygger på Arbetskraftsundersökningarna (AKU), som beskriver arbetsmarknaden för Sveriges befolkning 15–74 år. Samma åldersavgränsning används i de flesta svenska jämförelser av sysselsättning och arbetslöshet.

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser och scenarier för arbetskraftsunderskott

Arbetsförmedlingen publicerar löpande analyser och prognoser om arbetsmarknaden och sin egen verksamhet. Återkommande rapporter är Arbetsmarknadsprognoser, med blick framåt mot kommande år, och Arbetsmarknadsläget, en kvartalsvis analys och utvärdering av nuläget. Där redovisas bland annat antalet inskrivna arbetslösa och den relativa arbetslöshetsnivån: i Arbetsmarknadsläget för första kvartalet 2026 uppges att antalet inskrivna arbetslösa minskade från i genomsnitt 377 000 under första kvartalet 2025 till 359 000 samma kvartal 2026, och att den relativa arbetslöshetsnivån under perioden minskade från 7,1 procent till 6,7 procent.

Den mest direkta prognosen för tillgång och efterfrågan är rapporten Arbetskraftsunderskott och arbetskraft från utlandet. Den presenterar modellbaserade scenarier för arbetskraftsunderskott år 2035 per yrkesgrupp och ingår i Arbetsförmedlingens arbete inom regeringsuppdraget Work in Sweden. Här beräknas inte jobbchanser utan underskott – skillnaden mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft – yrkesgrupp för yrkesgrupp.

Prognoserna kan också brytas ned regionalt. I Arbetsmarknadsprognoserna bedömer Arbetsförmedlingen att arbetslösheten i en majoritet av länen återgår till nivåerna före lågkonjunkturen under 2026, medan det dröjer till 2027 för storstadslänen Stockholm och Västra Götaland och för riket i sin helhet.

Utveckling av arbetslöshet i Sverige (2025–2026)

SCB:s Regionala Trender och Prognoser per län

SCB analyserar och skriver fram utvecklingen på arbetsmarknaden och inom utbildningsområdet. Rapporterna Regionala Trender och Prognoser ger en långsiktig framskrivning på länsnivå av tillgång och efterfrågan på arbetskraft med olika utbildningsinriktningar. De ges ut per län – till exempel för Gävleborgs län och Stockholms län i december 2025.

Geografi och utbildningsinriktning tillsammans gör rapporterna centrala för regionala bedömningar av arbetskraftstillgång: de kopplar antalet personer med en viss utbildning som väntas finnas i länet till hur efterfrågan ser ut. Utbildningsdimensionen stöds av SCB:s statistik om befolkningens utbildning, som redovisar utbildningens nivå och inriktning efter bland annat kön, ålder och nationell bakgrund.

För kommunal eller regional kompetensförsörjning är länsrapporterna mer användbara än rikstäckande genomsnitt, eftersom tillgången på arbetskraft med en given utbildning skiljer sig kraftigt mellan län.

Fördelar och begränsningar med SCB:s regionala prognoser

Arbetsförmedlingens yrkesprognoser – efterfrågan och jobbchanser

Arbetsförmedlingen har tagit fram nulägesbedömningar och efterfrågeprognoser på fem års sikt för cirka 180 yrken. De ligger till grund för listor över yrken med goda jobbchanser, publicerade i april 2024. Störst jobbchanser bland högskoleyrken finns inom hälso- och sjukvård, pedagogik, teknik samt data/it. Det finns också stora möjligheter till arbete i yrken som kräver lägre utbildningsnivå, bland annat undersköterska, lastbilsförare, bilmekaniker, kockar samt maskinoperatörer och montörer.

Bedömningen speglar arbetsmarknadsläget vid publiceringen. Arbetsmarknadsanalytikern Kerstin Eriksson på Arbetsförmedlingen säger i samband med prognoserna: "Vi ser en fortsatt ökning av arbetslösheten och en svagare arbetsmarknad under 2024. Detta är en följd av det tuffare ekonomiska läget som påverkar flera branscher." Hon framhåller också att en fullföljd gymnasieutbildning ofta är ett grundkrav, men att en yrkes- eller högskoleutbildning många gånger också behövs.

En viktig avgränsning: yrkesprognoserna visar i första hand efterfrågan och jobbchanser – hur lätt eller svårt det väntas bli att få arbete i ett yrke – inte den framtida tillgången på arbetskraft. De visar var arbetsgivarna söker folk, men inte hur många som kommer att söka sig till eller utbilda sig för samma yrken. Ska du bedöma tillgången, komplettera med SCB:s framskrivningar och scenarier för arbetskraftsunderskott per yrkesgrupp.

Yrken med största jobbchanser (2024 prognos)

SCB:s AKU och kortperiodiska arbetsmarknadsstatistik

AKU beskriver arbetsmarknaden för Sveriges befolkning 15–74 år och redovisas bland annat som sysselsättning och arbetslöshet i länen. Den visar nuläget – hur många som är sysselsatta respektive arbetslösa, och därmed arbetskraftens storlek – och är ett av underlagen för prognoser om framtida tillgång.

Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken (KS) visar hur antalet anställda på hela arbetsmarknaden förändras. Den redovisas på detaljerad näringsgrensnivå och per län och innehåller även personalomsättning och sjukfrånvaro. Därmed fångar den förändringar i efterfrågan på arbetskraft med kort varsel.

Anställningsstatistiken bygger på arbetsgivardeklarationer (AGI) från Skatteverket, medan sjukfrånvarostatistiken samlas in från ett urval av arbetsgivare. Anställningsstatistiken används bland annat för prognoser, analyser och beslutsfattande. Observera att AKU och KS mäter olika saker – AKU mäter personer i arbetskraften, KS mäter antalet anställda – så siffrorna är inte direkt utbytbara.

Statistiska mått på arbetskraften – hur de skiljer sig

Vakanser och sysselsättning som kompletterande balansmått

Konjunkturstatistiken över vakanser (KV) bygger på en urvalsundersökning till företag och belyser efterfrågan på outnyttjad arbetskraft och lediga jobb, fördelat på näringsgren, region och storleksklass. Variablerna är antalet lediga jobb, antalet vakanser, rekryteringsgrad och vakansgrad. Statistiken visar bäst om det finns omsättning i efterfrågan – hur många tjänster arbetsgivarna faktiskt försöker tillsätta.

Vakansstatistiken blir meningsfull först när den ställs mot tillgången på arbetskraft. Ett exempel på hur SCB analyserar balansen: i september 2023 var antalet sysselsatta 0,7 procent högre än i september 2022, men det var första gången sedan sysselsättningsåterhämtningen våren 2021 som arbetskraften växte mer än sysselsättningen, vilket innebär att en större andel gick till arbetslöshet än tidigare. Samtidigt hade antalet lediga jobb minskat sedan fjärde kvartalet 2022. Kombinationen – fler i arbetskraften och färre lediga jobb – visar att tillgången börjar överstiga efterfrågan.

För att tolka om tillgången matchar efterfrågan behövs minst två mått: ett på hur många som söker arbete (AKU, KS och anställningsstatistik) och ett på hur många jobb som söker arbetstagare (KV). Sysselsättningens förändring per näringsgren och län visar dessutom var i ekonomin obalansen uppstår.

Så väljer du rätt offentlig prognos

Utgå från frågan du ska besvara. Gäller den framtida tillgången på arbetskraft med en viss utbildning i ett län, använd SCB:s Regionala Trender och Prognoser, som ger en långsiktig framskrivning på länsnivå av tillgång och efterfrågan med olika utbildningsinriktningar. Gäller den i stället vilka yrkesgrupper som riskerar arbetskraftsunderskott, använd Arbetsförmedlingens rapport med modellbaserade scenarier för arbetskraftsunderskott år 2035 per yrkesgrupp.

Gäller frågan var jobben väntas finnas de närmaste åren, använd Arbetsförmedlingens yrkesprognoser med nulägesbedömningar och efterfrågeprognoser på fem års sikt för cirka 180 yrken – men de beskriver efterfrågan och jobbchanser, inte framtida utbud av arbetskraft.

Vill du veta hur läget ser ut just nu, använd Arbetskraftsundersökningarna (AKU) för sysselsättning och arbetslöshet i befolkningen 15–74 år, den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken (KS) för antalet anställda per näringsgren och län samt Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsläget och Arbetsmarknadsprognoser för inskrivna arbetslösa och regionala skillnader.

Vill du bedöma balansen mellan tillgång och efterfrågan, kombinera tillgångsmåtten ovan med Konjunkturstatistiken över vakanser (KV), som redovisar antalet lediga jobb, antalet vakanser, rekryteringsgrad och vakansgrad per näringsgren, region och storleksklass. Kontrollera alltid avgränsningen innan du jämför siffror: AKU avser personer i arbetskraften 15–74 år, KS avser anställda, och anställningsstatistiken bygger på arbetsgivardeklarationer från Skatteverket.

Tillgång vs. efterfrågan på arbetskraft – vilken källa ska du använda?