Digitalisering i svenska företag: behov, risker och införande

Digitalisering i svenska företag – nuläge och struktur

Digitaliseringen i svenska företag har kommit långt, men är inte jämnt fördelad. År 2022 klassificerade SCB 80 procent av företagen som mer digitaliserade. Klassningen bygger på EU:s Digital Intensity Index (DII), som väger samman flera digitaliseringsindikatorer till ett mått på hur långt ett företag nått. SCB konstaterar samtidigt att storleksklass och bransch påverkade både digitaliseringsgrad och innovationsintensitet. Bilden av ”svenska företag” döljer därför betydande skillnader mellan små och stora verksamheter och mellan näringsgrenar.

Sveriges näringsliv är samtidigt starkt småföretagsdominerat. Enligt Ekonomifakta består det av 1 219 680 företag, varav majoriteten är små eller medelstora. Siffran har räknats fram genom att vissa ägarformer och branscher rensats bort, till exempel bostadsrättsföreningar och dödsbon, som normalt inte räknas till näringslivet. I SCB:s företagsregister finns drygt 1,3 miljoner registrerade företag, men alla räknas inte som företag i vardaglig mening. Antalet företag i näringslivet har ökat stadigt under de senaste 50 åren; sedan 1973 handlar det om en ökning med 240 procent.

För den som arbetar med digitalisering i ett enskilt företag varierar utgångspunkten därför kraftigt. Generella råd behöver anpassas efter verksamhetens storlek, bransch och digitala mognad i stället för att behandlas som en enhetlig mall.

Behovet av digitalisering: innovation, effektivisering och yttre tryck

Ett av de tydligaste motiven för digitalisering är kopplingen till innovation. I SCB:s mikrodataanalys, där data från It-användning i företag och Innovation i företagssektorn samanvänds, framgår att ju högre digitaliseringsgrad ett företag hade, desto större sannolikhet att det bedrev innovationsaktiviteter. I den lägsta digitaliseringsgraden var 27 procent innovationsaktiva, mot 79 procent i den högsta. Sambandet håller också när det bryts ned på enskilda digitaliseringsindikatorer: andelen innovationsaktiva företag per indikator låg mellan 68 och 78 procent.

Effekten syns även uppdelat på storlek. Bland mer digitaliserade stora företag med 250 eller fler anställda var 82 procent innovationsaktiva, medan andelen bland mer digitaliserade små företag med 10–49 anställda var 68 procent. Digitalisering hänger alltså samman med innovationsförmåga, men genomslaget är starkare i större organisationer. SCB understryker att analysen är utforskande och att resultaten är begränsade till den beskrivna delpopulationen.

Digitaliseringen drivs också av vardagliga effektiviseringsskäl. Tillväxtverket konstaterar i en temarapport att företag oftare använder IT inom områden som handlar om effektivisering, till exempel administration.

Ett tredje motiv är yttre tryck. Entreprenörskapsforum presenterar en undersökning med uppgifter från 5 385 små och medelstora företag om hur deras verksamheter påverkades under pandemin – ett exempel på hur omvärldshändelser kan tvinga fram snabbare digital omställning, även i företag som annars inte själva drivit frågan.

Digitalisering och innovationsaktivitet: skillnader mellan företag efter digitaliseringsgrad

Risker och hinder vid digitalisering

Hindren för att ta steget till ny teknik är väl dokumenterade i svensk statistik. Bland företag som uppgav att de inte använde någon typ av AI-teknologi övervägde 11,1 procent att börja med AI 2025 – en minskning med 3,4 procentenheter jämfört med 2024. Bland dem som övervägde AI var vanligaste hindret brist på relevant expertis inom företaget: 74,7 procent uppgav det 2025, jämfört med 71,9 procent 2024. Näst vanligast var farhågor om överträdelser av dataskydd och integritet, som 49,1 procent angav 2025 jämfört med 41,8 procent 2024.

Minst vanligt var skälet att AI inte ansågs användbart för företaget, 16,9 procent 2025 jämfört med 20,2 procent 2024. Det tyder på att motståndet inte i första hand handlar om att tekniken uppfattas som irrelevant, utan om att kompetens och efterlevnad av dataskyddsregler upplevs som svåra hinder.

Därtill kommer en intern risk: otydlighet kring vad tekniken faktiskt ska användas till. Bland företag som uppgett att de använt AI under 2025 angav 71,9 procent att de använde AI för ett eller flera specifika syften, en ökning med 2,7 procentenheter jämfört med 2024. Det innebär samtidigt att drygt 28 procent av företagen inte hade uttryckt något syfte med sin AI-användning. Utan definierade syften blir satsningen svår att styra, följa upp och utvärdera – och resurser kan läggas på teknik utan koppling till verksamhetens mål.

Risker vid digitalisering – hinder för AI-användning

AI som del av digitaliseringen: syften och mönster

AI-användningen bland svenska företag ökar snabbt. Enligt SCB:s statistik för It-användning i företag 2025 ökade användningen av någon typ av AI-teknologi från 25,2 procent 2024 till 35,0 procent 2025. Statistiken avser företag med minst 10 anställda inom näringsgrenarna SNI 10–82, exklusive 64–66, samt 95.1.

Bland företag som använt AI var vanligaste syftet marknadsföring/försäljning, som 41,7 procent använde AI-teknologier för. Därefter följde organisering av företagsadministrativa processer/företagsledning med 35,0 procent och produktions-/serviceprocesser med 26,2 procent. Minst vanligt var logistik, som 5,7 procent av företagen uppgav.

Användningen skiljer sig mellan branscher. Enligt Fredric Nyström, statistiker på SCB, är bristen på definierade syften särskilt uttalad inom transport- och magasineringssektorn, medan företag inom informations- och kommunikationsbranschen i högre grad har definierade användningsområden för AI. Branschtillhörighet påverkar alltså inte bara om AI används, utan också hur medvetet den används.

AI-användning i svenska företag 2024–2025

Vanligaste syften med AI-användning i svenska företag (2025)

Införande i praktiken: köpa färdigt, modifiera eller utveckla

När företag skaffar AI-teknologi är det vanligaste förvärvningssättet att köpa in kommersiell programvara eller system som är redo att användas. Detta sätt ökade med 7,5 procentenheter jämfört med 2024, till 62,1 procent, och var fortsatt vanligast.

Därefter följer varianter där företaget själv anpassar lösningen. Kommersiell programvara eller system som modifierats av egen personal användes av 37,1 procent, en ökning med 4,0 procentenheter jämfört med 2024. Öppen programvara eller system modifierad av egen personal användes av 36,8 procent, mot 35,4 procent 2024. Teknologi som utvecklades av egen personal uppgick till 20,0 procent, mot 18,7 procent 2024.

Att kontraktera en extern aktör för att utveckla eller modifiera lösningen var minst vanligt och minskade dessutom: 11,2 procent 2025 jämfört med 17,3 procent 2024. Mönstret är samlat: färdig mjukvara är vanligast och ökade mest, medan extern utveckling minskade. För företag som planerar ett införande handlar frågan därför sällan om att bygga själv eller inte, utan snarare om hur mycket egen anpassning och intern kompetens som krävs kring en färdig lösning.

Förvärvningsformer av AI-teknologi i svenska företag (2025)

Bransch- och storleksskillnader att ta hänsyn till

SCB:s analys av digitalisering och innovation visar att både storleksklass och bransch påverkade såväl digitaliseringsgrad som innovationsintensitet bland företagen. Två företag med liknande verksamhet kan alltså ha mycket olika förutsättningar att dra nytta av digitalisering, beroende på antal anställda och näringsgren. Andelen innovationsaktiva var högst bland de mer digitaliserade företagen och ökade med storleksklass.

Branschspecifika omställningar kan vara genomgripande. I en rapport från 2020 undersöker E. Ralmé hur digitaliseringen påverkat företag i tidningsbranschen, med avseende på branschstruktur. Exemplet visar att digitalisering inte bara förändrar enskilda arbetsprocesser, utan i vissa branscher också villkoren för hur företag organiseras och konkurrerar.

Praktiskt följer att jämförelser och prioriteringar bör göras mot företag i samma storleksklass och bransch, och att relevanta erfarenheter ofta finns närmare den egna verksamheten än i generella riktmärken.

Slutsats: behov, risker och införande i svenska företag

Digitalisering hänger tydligt samman med innovationsaktivitet i svenska företag: i den högsta digitaliseringsgraden var 79 procent innovationsaktiva, mot 27 procent i den lägsta. Samtidigt varierar både digitaliseringsgrad och innovationsintensitet med storlek och bransch – bland mer digitaliserade stora företag var 82 procent innovationsaktiva, jämfört med 68 procent bland mer digitaliserade små företag. Näringslivet domineras dessutom av små och medelstora företag, vilket gör att insatser måste anpassas efter resurser och vardag snarare än efter en generell mall.

AI-användningen ökar – från 25,2 procent 2024 till 35,0 procent 2025 – men de centrala riskerna är kompetens, dataskydd och otydliga syften. Brist på relevant expertis angavs som hinder av 74,7 procent av företagen som övervägde AI, farhågor om dataskydd och integritet av 49,1 procent, och drygt 28 procent av de AI-användande företagen hade inte uttryckt något syfte med sin användning. Det talar för att ett införande bör föregås av ett tydligt formulerat syfte, en bedömning av den egna kompetensen och en genomgång av hur personuppgifter hanteras.

Själva införandet sker oftast genom färdig eller egenmodifierad mjukvara snarare än genom extern utveckling: 62,1 procent köpte kommersiell programvara utan modifiering, medan 11,2 procent kontrakterade en extern aktör. För de flesta företag handlar det därför i praktiken om att välja en färdig lösning, bedöma hur mycket egen anpassning som behövs och säkerställa intern kunskap för att kunna använda den – snarare än att bygga något från grunden.

Nyckelstatistik om digitalisering i svenska företag