Vilka offentliga register ger underlag för marknadsstorlek?

Offentliga register som underlag för marknadsstorlek

Offentliga register ger underlag för att uppskatta marknadsstorlek: de visar registrerade företag, bolagsformer, geografier och i vilken grad företagen är aktiva. Genom att kombinera Bolagsverket, Skatteverket och SCB kan en företagspopulation avgränsas och justeras för aktivitet, sysselsättning och koncernstruktur. Här går vi igenom registren, öppna data, vanliga fallgropar och en metod för att sätta samman underlaget.

Bolagsverkets register: företag, styrelse och ekonomi

Bolagsverket är en central källa för företagsupplysning. Där finns registrerade företag, styrelsemedlemmar och ekonomiska rapporter. Posterna innehåller bland annat namn, organisationsnummer, adress, registreringsdatum, styrelsens sammansättning och företagsform, exempelvis aktiebolag eller handelsbolag.

Första steget i en marknadsuppskattning är att räkna antalet registrerade företag inom avgränsningen, till exempel bransch, län eller bolagsform. Organisationsnumret är nyckeln när uppgifterna matchas mot Skatteverket och SCB. Grundläggande företagsinformation från Bolagsverket och SCB är gratis; privata tjänster kan erbjuda mer detaljerade rapporter och snabbare tillgång.

Skatteverkets register: moms, arbetsgivare och F-skatt

Skatteverket erbjuder data om moms- och skatteregistrering. Uppgifterna används för att skilja aktiva företag från vilande. Definitionen av aktivt företag har ändrats: tidigare krävdes att företaget, utöver organisationsnummer eller inregistrerad firma, var registrerat för moms och/eller som arbetsgivare. Efter 2010 räcker det att ett av följande villkor är uppfyllt: arbetsgivarregistrerad, organisationsnummer, inregistrerad firma, momsregistrerad eller F-skattebevis.

Moms- och arbetsgivarregistrering är därför praktiska filter när en lista från Bolagsverket ska rensas. Arbetsgivarregistrering tyder på att företaget har anställda, medan F-skattebevis visar att innehavaren är godkänd för F-skatt. För marknadsstorlek kan uppgifterna skilja företag med verklig ekonomisk aktivitet från dem som bara finns i registret.

Definition av aktivt företag: före och efter 2010

SCB:s företagsregister och statistikunderlag

SCB:s företagsregister bygger på register från Skatteverket och Bolagsverket samt på interna register inom SCB. Det uppdateras regelbundet och ger en samlad bild av företagsbeståndet.

SCB har också statistik för att jämföra antalet företag med antalet företagare. I arbetskraftsundersökningen (AKU) rapporterade SCB 491 000 företagare, inklusive medhjälpande familjemedlemmar, för tredje kvartalet 2011. Eurostat räknade annorlunda och redovisade 437 200 företagare 1995. Skillnaden mellan att räkna företag och att räkna personer som är företagare är avgörande för en rimlig marknadsuppskattning.

Öppna data från myndigheter som ingång

Regeringen har lyft fram öppna data som ett sätt att göra myndighetsinformation mer tillgänglig. Den 24 maj 2017 publicerade Statsrådsberedningen en artikel om att öppna data gör myndigheter mer tillgängliga, efter att Nationella innovationsrådets möte den 15 maj samma år bland annat behandlade öppna data för nya lösningar. Barbara Ubaldi från OECD presenterade hur andra länder arbetar med öppna data, och regeringen har gett OECD i uppdrag att granska och föreslå hur Sverige kan öka takten i att utnyttja och tillgängliggöra data i offentlig sektor.

Tillgång till myndighetsdata som öppna data kan ge ökat demokratiskt engagemang, insyn i myndighetsbeslut, fler innovationsmöjligheter samt möjlighet att skapa innovativa företag och uppstartsföretag. OECD:s OURData Index mäter regeringars ansträngningar att öka tillgänglighet, åtkomst och återanvändning av myndighetsdata; Sydkorea, Frankrike och Storbritannien har lyckats bäst. Exempel på åtgärder är visualiseringsverktyg i portaler för öppna data och satsningar på infomediaries, det vill säga nystartade företag som återanvänder data för nya tjänster och produkter.

Barbara Ubaldi bedömer att Sverige har en kritisk massa av myndighetsdata från centrala register, ett digitalt moget samhälle och ett brett ekosystem av potentiella återanvändare. En svaghet som nämns är behovet av att öka myndigheters engagemang för att prioritera tillgängliggörandet av data. För marknadsanalys innebär öppna data att registerunderlag kan återanvändas i egna analyser och tjänster, vilket förbättrar tillgången för företag och andra aktörer.

OECD:s OURData Index: länder som lyckats bäst

Öppna data: händelser 2017

Fallgropar: definitioner, dubbelräkning och koncerner

Ändrade definitioner av aktiva företag kan skapa skenbar tillväxt. Enligt en artikel som hänvisar till SCB:s företagsregister fanns 853 850 aktiva företag 2006; i december 2011 var siffran 1 036 787. Ändringen efter 2010, då ett av flera villkor räckte – arbetsgivarregistrering, organisationsnummer, inregistrerad firma, momsregistrering eller F-skattebevis – innebar att företag som tidigare inte räknades nu klassades som aktiva. Ökningen är därför inte nödvändigtvis en verklig marknadsökning.

Moder- och dotterbolag kan räknas som separata företag. Artikeln beskriver en person som under en period hade ett moderbolag och två dotterbolag och därför räknades som tre företag i statistiken. På samma sätt kan koncerninterna enheter blåsa upp antalet företag i en bransch.

Inkomster som inte motsvarar en verklig försörjning kan också snedvrida bilden. Skattelagstiftningens definition av företagare är någon med inkomster vid sidan av en anställning som deklareras som intäkt av näringsverksamhet. Statistiken visar att bortåt två miljoner svenskar har företagsinkomster, men ofta handlar det om en icke skattepliktig hobby. Medhjälpande familjemedlemmar förstärker effekten: enligt SCB är det oavlönad maka eller make och andra personer mellan 15 och 74 år som tillhör hushållet, och en företagare som är gift med två hemmavarande tonåringar räknas som fyra företagare.

Aktiva företag enligt SCB:s företagsregister

Checklista: vanliga fallgropar i registerbaserad marknadsstorlek

Så kombinerar du registren för en rimlig marknadsuppskattning

Avgränsa marknaden först: bransch, geografi, företagsform och storlek. Utgå sedan från Bolagsverket och SCB för att få en population av registrerade företag. Använd organisationsnummer som gemensam nyckel mellan registren.

Filtrera populationen med aktivitets- och sysselsättningsuppgifter. Momsregistrering, arbetsgivarregistrering och F-skattebevis från Skatteverket kan skilja aktiva företag från vilande. SCB:s AKU kan jämföra antalet företag med antalet personer som är företagare och medhjälpande familjemedlemmar.

Ta bort dubbletter och koncerninterna enheter. Identifiera moder- och dotterbolag så att samma ekonomiska verksamhet inte räknas flera gånger. Kontrollera till sist resultatet mot kompletterande statistik och öppna data från myndigheter, och redovisa vilka definitioner och filter som använts.

Metod: kombinera register för marknadsstorlek