Så bygger du en branschprofil med offentliga data

Vad en branschprofil kan innehålla – och varför öppna data räcker långt

En branschprofil har i praktiken fem lager: företag och verksamheter, kompetens och utbildning, ekonomi (priser, räntor, valutor), geografi (kommun eller region) och omvärld (regler, beslut, händelser). Det avgörande är inte antalet lager du fyller, utan att alla kan uttryckas på samma enhet. Om kompetensdatat inte kan kopplas till samma kommunindelning som företagsdatat blir profilen bara lösryckta tabeller.

Vilka lager du behöver beror på vad profilen ska användas till. Bolagsverket-uppgifter beskrivs som användbara vid onboarding, CRM, KYC och berikning av kundregister. Räntor, valutor och finansiella tidsserier från Riksbanken beskrivs som användbara bredvid annan offentlig data. Kommun- och regionnyckeltal gör att siffrorna kan jämföras geografiskt.

Öppna data täcker det mesta av stommen. Den svenska källkatalogen innehåller SCB (befolkning, priser, statistik), Riksbanken (räntor och valutor), Bolagsverket (företagsuppgifter), Kolada/RKA (kommun- och regionjämförelser), Skolverket (utbildning), Socialstyrelsen (hälsa och vård), Riksdagen (policybevakning och transparens) och Polismyndigheten (offentliga polishändelser för lokala lägesbilder).

Matcha dina frågor mot rätt datakälla

Företagsdelen hämtas från Bolagsverket. I APIverkets katalog finns /v1/companies/{organization_number} för ett enskilt företag och /v1/companies/search för urval; den är avsedd just för onboarding, CRM, KYC och berikning. Organisationsnumret blir därför profilens företagsnyckel.

Befolkning och priser kommer från SCB; exempel i katalogen är /v1/population/0180 (befolkning för en kommunkod) och /v1/prices/cpi (konsumentprisindex). Räntor och valutor kommer från Riksbanken via /v1/rates/reference och /v1/currencies, avsedda för produkter som behöver svenska räntor, valutor eller finansiella tidsserier bredvid annan offentlig data.

Kommun- och regionjämförelser hämtas från Kolada (RKA/Kolada), som beskrivs som en av de mest användbara källorna för att jämföra svenska kommuner och regioner. Katalogen visar två anropstyper: en lista över tillgängliga nyckeltal (/v1/municipalities/kpis) och ett enskilt värde för en kommun och ett nyckeltal (/v1/municipalities/0180/kpi/N01951), där 0180 är kommunkoden och N01951 nyckeltals-id.

Kompetensdelen hämtas från Skolverket, med /v1/schools/search för att hitta skolor och /v1/education för utbildningsdata – användbart för kommunal analys och skolverktyg. Hälso- och vårddelen hämtas från Socialstyrelsen, med exemplen /v1/healthcare/care-quality och /v1/healthcare/disease-registers. Dessa endpoints beskrivs som publika vårdendpoints som ska testas med varsamhet.

Omvärldsdelen delas i två. Riksdagen ger policybevakning och transparens via /v1/parliament/members och /v1/parliament/bills. Polismyndigheten ger lägesbild via /v1/police/events och /v1/police/stations, avsett att stödja lokala lägesbilder och redaktionella flöden.

Avgränsa branschen och det geografiska området

Boverkets beskrivning av markanvändningen Industri kan användas som mall för att precisera en verksamhetstyp innan du filtrerar data. Användningen omfattar produktion, lager, partihandel och annan jämförlig verksamhet, och rymmer även laboratorier, partihandel och serverhallar. Dit räknas också infrastruktur som krävs för verksamheterna, till exempel spårområden, samt personalutrymmen och kontor som kompletterar industriverksamheten. Regeln finns i Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan, 5 kap. 9 §.

Samma beskrivning ger de gränsdragningar som annars skapar tysta fel i en profil. Energiproduktion i form av el och värme ingår inte i Industri utan i Tekniska anläggningar. Drivmedelsförsäljning till allmänheten ska i stället planeras som Drivmedel, medan bränslepumpar som betjänar verksamheter inom området ryms i Industri. Partihandel – handel som inte riktar sig till enskilda – ingår. Om kontorsverksamheten är omfattande ska en kombination av Kontor och Industri användas, och fördelningen dem emellan anges med en egenskapsbestämmelse. Övernattning är tillåten i begränsad utsträckning som ett nödvändigt komplement, men får inte utgöra bostadsändamål.

Avgränsa geografiskt på kommunnivå. Koladas nyckeltal hämtas per kommunkod, och SCB-uttag som befolkningsanropet använder samma kommunkod (0180 i exemplet). Välj en enhet – kommun, eller region där underlaget bara finns på regionnivå – och håll den genom alla lager. Annars kan företagsadresser, befolkningssiffror och nyckeltal inte ställas mot varandra utan manuell omräkning.

Sätt upp åtkomsten: nyckel, format och testanrop

Börja med en enda konsekvent utvecklaryta i stället för tio källspecifika klienter. APIverket beskriver sitt mål som att minska tiden från idé till fungerande API-anrop: en nyckel, konsekvent JSON och exempel som går att köra direkt, plus en datakatalog där du ser vad du kan hämta och vad som brukar vara krångligt i originalkällan. Notera samtidigt vad lagret är: ett oberoende lager ovanpå offentliga datakällor, inte en ersättning för dem.

Formaten varierar mellan källorna – planera för det i inläsningen. Boverkets klimatdatabas tillgängliggörs som öppen data via API i både JSON- och XML-format och består av cirka 200 generiska byggresurser på svenska respektive engelska. SGU levererar geologiska data i flera spår: nedladdning av färdigpaketerad zip-fil i GeoPackage-format, direktåtkomst till vektordata via OGC API – Features (där huvudformatet för nedladdning är GeoJSON) samt visningstjänst i WMS-format, resource.sgu.se. Visningstjänsterna riktar sig till den som vill använda informationen som färdiga bilder i egna system, medan GeoPackage och GeoJSON kan bearbetas vidare.

Testa innan du bygger: gör ett anrop per källa med en nyckel du själv kan kontrollera – ett organisationsnummer mot Bolagsverket och en kommunkod mot Kolada – och jämför svaret med det du vet om målobjektet. Det avslöjar snabbare än dokumentationsläsning om nycklar, koder och format stämmer med din datamodell.

Sammanställ profilen och ange källorna

Foga ihop lagren på tre nycklar: organisationsnummer för företagsdelen, kommunkod för den geografiska delen och nyckeltals-id för de kommunala jämförelserna. Organisationsnumret är nyckeln i Bolagsverkets företagsanrop, kommunkoden används av befolknings- och kommunanropen, och Koladas nyckeltal identifieras av ett id som N01951 i exemplet. Sätt dem som primärnycklar i din tabell redan från början – efterhandsstädning av fritextnamn på kommuner och företag kostar oftast mest tid.

Boverket anger att du får kopiera och distribuera deras öppna data samt göra bearbetningar, men att Boverket och respektive data ska anges som källa. För generisk klimatdata ska Boverket anges som källa; för BETSI-undersökningen ska både Boverket och BETSI anges. APIverket formulerar samma princip: använd alltid den officiella källan som attribution när du visar datan.

SGU:s geologiska data är tillgängliga som öppna data, och SGU hänvisar till vilka licensvillkor som gäller. Lägg därför in källa, licens och hämtningstid som fält i din datamodell i stället för att skriva dem för hand i ett presentationslager – då följer attributionen med automatiskt när profilen exporteras vidare.

Kvalitetssäkra och sätt siffrorna i kontext

Två kategorier kräver extra omsorg. Hälsodata från Socialstyrelsen beskrivs som data som kräver varsam användning och tydlig kontext – endpointsen för vårdkvalitet och sjukdomsregister är publika och testbara, men siffrorna ska presenteras med sitt sammanhang och inte som rangordning av individer eller enskilda enheter. Offentliga polishändelser kan stödja lokala lägesbilder och redaktionella flöden, men är enskilda händelser och ska hanteras varsamt; de säger inget om den totala brottsligheten i ett område.

Gör stickprovskontroll till rutin. Hämta samma uppgift från originalkällan och jämför med ditt eget aggregat innan siffran publiceras – avvikelser uppstår oftast i filtrering, tidsperiod eller geografisk avgränsning, inte i källdatan. Ett stickprov per dimension och uppdateringsomgång räcker för att fånga den typen av fel.

Dokumentera per fält vilken källa det kommer från, när det hämtades, vilken geografisk enhet det avser och hur ofta det uppdateras. En profil med siffror av olika färskhet måste märka dem därefter, annars tolkas en gammal siffra som aktuell. Se avsnittet om att hålla profilen levande för exempel på källor med olika uppdateringsfrekvens.

Håll profilen levande när källorna ändras

Planera hämtningen efter varje källas frekvens i stället för en gemensam schemaläggning. Vissa källor uppdateras oregelbundet, som SGU:s källarkiv, medan andra bygger på årliga beräkningar, som Boverkets modell för bostadsbrist. Daglig hämtning av en årsvis siffra skapar bara onödig last och en falsk känsla av färskhet.

Källor vidareutvecklas också på sätt som påverkar egna integrationer. Boverket vidareutvecklar klimatdatabasen och det publika API:et inför nya EU-krav på redovisning av byggnadens klimatpåverkan från 2028 och konstaterar att förändringarna kan påverka hur företag använder databasen och hur programvaruutvecklare bygger lösningar. Nyheten publicerades den 13 augusti 2026. Om profilen bygger på klimatdata är det alltså inte ett stabilt schema du integrerar mot, utan ett system under ombyggnad.

Boverket bjuder in användare av klimatdatabasen och det publika API:et till digitala fokusgrupper för att påverka innehåll och funktioner. Målgruppen är bland annat utvecklare, teknisk arkitekt eller systemansvarig för integrationer, produktägare för digitala tjänster där API:et ingår, samt byggherrar och leverantörer som praktiskt använder databasen. Anmälan görs till [email protected] med diarienummer 2433/2026 i ämnesraden, tillsammans med företag/organisation, en kort beskrivning av hur du kan bidra samt namn, roll och e-post till de personer som är relevanta att bjuda in. En sådan tidig kanal ger information om kommande förändringar innan de når din integration.